Man skulle med hjälp av digitaliseringen kunna drifta fastigheter smartare än vad vi gör idag
Metricio har jobbat med monitorering, prestanda och automation inom IT-driftsäkerhetsområdet sedan lång tid tillbaka. I vårt pågående arbete med kvalitets- och miljöcertifiering (ISO 9001 och 14001) har vi använt vårt kunnande inom digitalisering och fördjupat oss inom hållbarhetsfrågorna för att kunna mäta och följa upp våra miljömål.
Vi blev under arbetets gång nyfikna på hur andra företag mäter och följer upp sina miljömål samt hur digitaliseringen används som ett stöd för detta. I ett antal intervjuer har vi pratat med bygg- och fastighetsbolag om hur de ser på sina mål, mätningar och hur digitaliseringen används som hjälpmedel inom området.
Vi har tidigare pratat med med Emil Björk, VDC ansvarig på byggkoncernen Veideike. Idag kommer turen till Karl-Johan Wall, Hållbarhetschef på Hufvudstaden om hur Hufvudstaden jobbar med hållbarhet i praktiken och hur han tror att man med hjälp av digitaliserad datainsamling kan hantera utmaningarna som uppkommer när man kombinerat måste arbeta med både långsiktighet och estetik.
Han har jobbat med hållbarhet de senaste 20 åren, och på det noterade fastighetsbolaget Hufvudstaden har han spenderat de senaste tio av dessa. Enligt Karl-Johan Wall finns det något extra spännande att jobba med hållbarhetsfrågor i en kommersiell kontext:
– Jag jobbade på Svanen-märkningen i tio år. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är via kommersiella satsningar som de största förändringarna kan göras. Om marknaden efterfrågar hållbara lösningar är det ju det som kommer driva utvecklingen framåt, inte ideella initiativ.
“Insamlingen av data kan vara sviktande”
Att bygg- och fastighetsbranschen ligger efter i digitaliseringen är något som de allra flesta inom branschen nog kan skriva under på. Karl-Johan understryker att energistatistiken är väldigt digitaliserad, men att andra delar av verksamheten skulle kunna må bra av bättre och mer kvalitativ datainsamling:
– För vår del är energistatistiken väldigt digitaliserad, i övrigt är vi rätt svaga på digitalisering. Själva insamlingen av data kan vara sviktande. Jag tror vi skulle kunna bli bättre när det kommer till olika insamlingar av byggmaterial som det är lagkrav på. Vi skulle också kunna få bättre koll på flöden med till exempel avfall – där hade olika typer av digitaliseringsverktyg kunnat göra stor nytta för oss.
Nya mål
Områdena luftkvalitet, energi, vatten och avfall är alla en del av FN:s Agenda 2030. Hur jobbar egentligen Hufvudstaden med att samla in mätvärden för dessa områden?
– Att kunna optimera datan för dessa områden på ett smartare sätt är något som vi efterfrågar. Vi har dock satt upp nya mål nu, mål som tidigare handlade mer om klimat och energi. Vi försöker alltid tänka långsiktigt och en fråga vi alltid måste ställa oss är huruvida till exempel kontoren vi bygger komma hålla över tid. Fattas mycket fakta kring hur man ska bygga klimatneutralt.
Karl-Johan fortsätter:
– Sen är det också en balansgång. Det är inte rimligt att bygga om köken på kontoret var tredje år för att det ska vara estetiskt tilltalande. Det är framförallt inte hållbart. Om man tittar på ett hus som byggdes i slutet på 1800-talet så byggde man det ju för att det skulle kunna stå länge. Jag tror man kan säga att vi generellt sett inte är lika långsiktiga idag. Långsiktigheten är därför en utmaning för oss och övriga i branschen.
Ett stort tack till Karl-Johan som sätter ett praktiskt finger på hållbarhetsfrågor för miljö inom fastighetsbranschen, en fråga och ett ansvar som sträcker sig långt utanför fastighetsbranschen!
Hör av er till oss om ni vill vara med i diskussionen och bidra till ett mer grönt och digitaliserat Sverige, eller om ni vill veta mer om vårt arbete inom området.
